Dag 3

Dagens konserter:

Motor
Bob Hund
Depeche mode
Fever ray

Tråkigare dag får man fan leta efter. Som vanligt, idiotiskt folk på campingen. Men till råga på allt blev jag lämnad helt själv. Hur underhåller man sig ensam på en camping när det inte är några konserter att se? Jo man sover. Haha. Mitt i allt sovande drog även ett rejält regn in med åska. Är det smart att sova i ett tält med metallpinnar när åskan går? Ääh, skit samma va. Sova måste man. =)

När jag tillslut inte pallade ligga i det lilla stekheta tältet pallrade jag mig iväg till festivalområdet. Inte för jag riktigt visste vad jag skulle göra där men något finns väl alltid. Så när jag satt där helt ensam och stirrade på allt konstigt folk och deras kläder (fanns ju tom. tjejer med svart tejp kryssat över bröstvårtorna) kallade en riktigt tung musik på mig. Den tunga basen nästan hypnotiserade mig (mina tankar förde mig till studsbollarna i ravetältet). Jag förde mina steg mot Andromedascenen och där stod de, Motor. Grymt band. Vet inte hur jag ska beskriva det. En mycket, mycket tung elektronisk musik. Två konstiga filurer på scen som showade. Alltid lika kul när man hittar nya band att tycka om. Ni borde verkligen kolla in dem.

Senare på dagen, under ytterligare en regnskur och lite åska kom Bob hund på scen. Kan inte påstå att det är någon musik jag skulle lyssna på här hemma men skulle verkligen vilja se dem live igen. Sångaren var grymt skön på scen. Sån otrolig publikkontakt. Och sköna kommentarer. Som att riktiga artister använde sladd på mikrofonen och att han snart hade skapat sin egen undergång genom att hela tiden trassla in sig. Haha. Riktigt skön snubbe. Inte en åska stoppade honom från att komma ut på scen och köra en tredje gång. Electrisitet är vackert liksom. Höj volymen!

Sen kom konserten ALLA pratat om, Depeche mode. I'm sorry, men jag tycker inte de är särskilt bra. Visst de har gjort vissa bra låtar. Den enda som riktigt tilltalade mig på konserten var nog Personal Jesus (även om Manson gör den mycket bättre), men det kan även vara kopplat till bildspelet på monitorn. Riktigt sexigt, funkade perfekt med musiken. Men de gjorde en bra spelning annars.

Sista spelningen för dagen var Fever Ray. Hade aldrig ens hört talas om dem, visst vet jag vilka The knife är men inte mer. Här kan vi iaf. snacka om basgång. Hela kroppen vibrerade, från hälarna till toppen på huvudet. Helt underbart. Var ju som att bli helt hög. Älskar såna spelningar, var samma på TOOL på metaltown. Andning och hjärtslag ersätta av denna tunga bas. Ord kan inte beskriva hur det känns, men en nätkompis sa, "det är nästan så jag får orgasm". Haha. Så rätt hon har. Nästan bättre än sex faktiskt.
Själva spelningen var skum. Blinkande sofflampor på scenen men lasershowen var cool. Musiken var faktiskt bra med, värd att kolla upp.

Så hur tror ni jag avslutade en sådan här kväll då? Jo självklart som en studsboll på ravepartyt. Är ju nästan så man vill tillbaka nästa år bara för partyt på campingen. Och för den där snygga snubben bland matförsäljningen. Haha. Tog nog några extra rundor förbi där bara för att vila ögonen på något sexigt. Haha. =)

Men jag måste erkänna att jag börjar få en jävla hemlängtan. Saknar gemenskapen, saknar min hund. Så jävla trist att springa omkring själv hela tiden. Nästan så det blir lite nedräkning till att få åka härifrån. Men va fan, så länge det finns musik är tillvaron helt ok. =)