Jabukovac / Höstväg

Sluter ögonen till de ljuva tonerna
Än en gång står jag där
På min tomma grusväg
Det är höst och kyligt
Vinden smeker genom mitt hår
Löven på träden sprakar i starka färger
Ändå är allt så dystert
De faller en efter en mot marken
Mot sin eviga vila
Jag vandrar längs min väg
Upp till backrönet
Blickar ut över ett tomt sorgset landskap
Väntar på dig men du kommer inte
Tar en djup suck och vänder tillbaka
Mot ingången till den mörka djupa skogen
Inte dags än..
Slänger längtande blickar över axeln
Hoppas få se dig komma springande
Snöflingor dansar genom luften
Kölden nyper i kinderna
Aldrig sol, aldrig värme
Jag stod vid vägskälet och valde längtans väg
Och här ska jag vänta tills du kommer
Hur länge det än dröjer
Men en dag kanske det sker
Mitt namn ekar mellan bergen när du ropar på mig
Våra kroppar förenas i kärlekens famn
Då ska vi vandra hand i hand djupt in i skogen
Du och jag ska försvinna
För det är i detta mörker vi båda hör hemma
De två svarta själarna
Förevigt